Jag kom fram till det idag när jag kom hem efter ett par dagar hos mormor och morfar. Jag trivs verkligen att vara borta, träffa folk, göra roliga saker osv. Men OJ så skönt det är att komma hem, slänga på sig mjukisar, krypa upp i soffan och bara va! Nu skulle jag iof o jobba kl 21, men det gjorde ingenting.

Jag trivs så bra i min (och Fredriks) lilla lägenhet. Jag vet inte varför, det är bara så härligt. Synd att den är högst upp utan hiss och bara en 1:a.. Annars hade ja kunnat bo där tills ja blev gammal. Kanske aningens trångt, men va tusan. Jag har redan förklarat för fredrik hur vi skulle kunna hänga upp en barnsäng ovanför våran. :P